Måndagen den 7 oktober hade vi tagit oss ner till Billund i Danmark för att fira min 75-årsdag. Det var våra barn och barnbarn med respektive, ja till och med två barnbarnsbarn, så tillsammans var det 22 personer. Platsen var Llalandia med ett enormt badlandskap och där fanns också ett stort antal stugor att hyra. Patrik med familj åkte ner 2 dagar före för att fira frugan Christa som den 5 oktober fyllde 50 år. Det blev några häftiga dagar i badlandskapet som innehöll mycket mer än bad, ja i stort sett allt som kunde glädja både barn och vuxna. På födelsedagen hade dom bokat bord för födelsedagsfesten i badets hamburger-restarurant. Mäktiga hamburgare och annat fanns på matsedeln, åsså fullständiga rättigheter också. Så min 75-årsdag i Danmark kommer jag alltid att minnas för det otroligt välplanerade arrangemanget där.
Ronny Persson
Men… vi startade resan redan den 6 oktober och Lisbeth och jag delade stuga med Sandras familj. Vid frukostbordet på födelsedagen ringde Viktoria – Margareta och Ronnys äldsta dotter – och började säga grattis på födelsedagen. Sedan… talade hon om att min broder Ronny avlidit på morgonen. Ronny var 5 år yngre än jag och skulle den 13 november fyllt 70 år. Vi var en syskonskara på fem barn där jag är äldst följt av Ronny. Sedan dröjde det 12 år innan våra syskon föddes, Jimmy, Anna-Lena och Mikael.
Så Ronny och jag växte ju upp som två bröder i 12 år innan syskonskaran utökades. Vi spelade fotboll i Södra Vings IF från 1967 tror jag det var, då vi började åka till Hökerum för att träna och spela. Ja, våra föräldrar byggde en stuga i Hökerum vid sjön Mogden 1956 vilket förklarar att vi hamnade i Hökerum.
Men han spelade inte bara fotboll, han var en hejare på bowling också. Redan som tonåring fick han förtroendet att spela allsvensk bowling Och på den vägen blev det, kanske fotboll på sommaren och bowling på vintern. Och i vuxen ålder deltog Ronny och jag i Ulricehamns Tidnings tävling UT-fighten, en lagtävling i 2-manna med speciellt upplägg. Och första året tävlingen arrangerades – 2002 – vann vi tävlingen efter finalseger mot bl.a en boulekamrat i ULC – Ivar Wahl. Nästa år ställde vi upp igen (naturligtvis) och då blev segern ännu något säkrare (se nedanstående tidningsklipp). Och även denna gång var Ivar Wahl med i finalmotståndet. Då bestämde vi att vi skulle vara med även 2004, men då fick jag förhinder. UT-fighten arrangerades då samma dag som vi hade slutspel i InneKnallen så Ronny fick med sig sonen Claes. Dom vann inte men jag vill minnas att det gick bra – kanske t.o.m. tvåa.
Ronny provade även på att spela boule ibland, och tillsammans med mig i UT-boulen, en propagandatävling för alla. Det gällde trippel-lag så ett tag hade vårt lag hjälp av Lena Persson (f Tiberg) från Älmestad. Det gick riktigt bra det också. Därmed visade Ronny att han var en tävlingsmänniska oavsett sportgren.
Ronny lämnar ett stort tomrum efter sig i familjen, bland syskon, släkt och alla kamrater som han fick inom idrotten.
UT den 25 februari 2003
